Idag har jag powerwalkat, pluggat, tvättat håret, lagat lunch (jättegott, wok), pluggat, farit runt med dammsugaren och avrättat en fluga(ursäkta det makabra uttrycket men det var en avrättning).
Idag ska jag vila, göra mig i ordning (jag vet att det ändå syns att det är jag men hey, försöka duger oftast), bjuda in mina vänner och några jag inte känner på förkrök, dansa på Månen, skratta och ha underbart kul samt dansa tryckare. Today is the day.
Jag längtar till kväll!!
Jag och Kajsa hade det väldigt mysigt igår, film och lite småprat. Good shit en fredag när både jag och Kaj var trötta. Bröllopsfotografen är grym.
Det blir extra roligt idag för att Bästa Cissi är hemma. Fantastiskt.
På tal om Cissi, så diskuterade vi giftemål och förhållanden härom kvällen. Cissi sa en sak som jag först tyckte lät så fel men som samtidigt är så sant.
"Inget förhållande håller väl hela livet"?! Först så var min tanke: "Men för helvete Andersson, måste du vara så optimistisk..;). Men allvarligt talat, det är faktiskt sant. Hur många är tillsammans hela livet? Typ ett eller två par? Max?! Och nu pratar jag inte om någon tonårsromans utan jag pratar om när man har gift sig. Hallå, vart är världen på väg? Och jag menar inte heller att man ska fortsätta att vara gifta om man inte gör varandra lyckliga längre eller sårar varandra. Men inser man inte det innan man slänger ut massa pengar på att gifta sig?!
Visst, det finns många olika omständigheter som gör att man skiljer sig. Man gifter sig till exempel med ett svin, som lurar en och sen tar till våld och är elak mot dennes barn
Det är inte det jag menar. Jag menar att folk gifter sig och skiljer sig hej vilt bara för att. Är gräset alltid grönare på andra sidan? Och hur kan man lova en människa evig kärlek, på gott och ont och allt det där och sen skita i det. Har det inte gått för långt om vi (alla ungdomar och ja, jag vill gärna se mig som en ungdom även fast jag känner mig om sprungen av alla 91:or som alla killar i min egen ålder limmar på och kommer in på krogen även fast det är 23. Det spelar ingen roll att jag gjorde det. Det var okej, för det var jag och mina vänner som kom in och vi hade så himla roligt. Och nej, jag är inte bitter, bara lite sugen på att hångla lite oskyldigt i ett hörn) inte ens tror på äktenskap redan innan det ens har börjat. Snacka om nattsvart.
Jaha, roliga tankar jag har en lördag. Detta är sånt jag kan fundera på. Och så vill jag ju såklart så himla gärna gå på bröllop. Jag har några starka kandidater men nu önskar jag nästan att dom kunde ge fan i att gifta sig. Köp bara en fin klänning och bjud in till fest. Utan att lova något. "Förbud" och evig kärlek och amen verkar skrämma skiten ur folk. Och jag lovar, presenter får ni ändå och jag lovar att ha en fin klänning och ta med mig "plus en". Jag har jättemånga fina klänningar som bara skriker bröllop.
Och ja, jag vill verkligen gifta mig, att pappa ska leda mig fram till altaret, ha mina bästa vänner som tärnor, lova någon evig kärlek, på gott och på ont och alla riskorn (jag har läst någonstans att man numer använder såpbubblor, jävlar så töntigt).
Kalla mig en obotlig romantiker alternativt världens mest naiva människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar